– Vi har ett väldigt krångligt regelverk som gör att det är väldigt långa prövningstider och som gör att många som har ambitioner att starta företag inom det här ger upp, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
– Vattenbruket är ju ett område som växer väldigt snabbt när det gäller livsmedelsförsörjning runt om i vår värld och Sverige har väldigt lite vattenbruk men det finns en potential att öka vattenbruket enormt egentligen i Sverige.
Potentialen i vattenbruksnäringen, odling av fisk, musslor, kräftdjur och alger, har varit föremål för olika utredningar ända sen början på 1980-talet. Enligt en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är vattenbruket globalt sett den del av livsmedelssektorn som vuxit snabbast de senaste åren.
Men i Sverige är regelverket i dag snårigt och inte anpassat för de arter som med modern teknik kan odlas. Tångföretagaren Ola Dahlman i Grebbestad på västkusten är en av de så kallade blå bönderna som kämpat i motvind. Problemet för hans del är att algodlingar inte undantas från de tuffa tillståndskraven i miljöbalken vilket är fallet med annan vattenverksamhet.
– Det krävs ganska stora investeringar för att få det till en lönsam affär om man vill skala upp det. Jag tror att det kan vara möjligt att ha en liten odling och plocka lite och sälja lite färskt tång till restauranger men det blir väldigt mycket att det är trevligt och månskensbonde över det, säger Ola Dahlman.
Det Jordbruksverket nu får i uppdrag att utreda är hur tillståndsprocesserna för vattenbruksverksamhet kan förkortas, regelverket förenklas och byråkratin minimeras.
– Sverige har en fantastisk potential i det här och den får vi inte slarva bort, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Sista december 2019 ska Jordbruksverkat ha redovisat uppdraget.
Emil Östlund
emil.ostlund@sverigesradio.se
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7020789